Många elever i Sverige övar mest i stan, men körprovet omfattar också landsväg. Landsvägar har sina egna risker: högre hastigheter, smala sträckor, skymda kurvor, långsamma jordbruksfordon, mörker under stora delar av året och djur på vägen. Trafikverket uppger att omkring 175 viltolyckor och renolyckor rapporteras till polisen varje dag.

Hastighet på landsväg

Utanför tättbebyggt område är bashastigheten 70 km/h enligt 3 kap. 17 § trafikförordningen (1998:1276). Trafikverket kan bestämma 80, 90, 100 eller 110 km/h på en viss väg, vilket visas med vägmärke C31.

Hastighetsgränsen är ett tak, inte ett mål. 3 kap. 15 § räknar upp situationer där du ska hålla tillräckligt låg hastighet. Flera av dem är typiska för landsbygden:

  • skarpa kurvor
  • backkrön och andra platser där sikten är skymd
  • risk för att bli bländad
  • möten med andra fordon på smala vägar
  • hala vägar
  • boskap på vägen
  • platser där korsande trafik kan dyka upp

Smala vägar och möten

På smala vägar måste du ofta planera vem som passerar först. Håll utkik efter:

  • B6, Väjningsplikt mot mötande trafik: du får inte köra in på den smala sträckan om det skulle hindra mötande fordon.
  • B7, Mötande trafik har väjningsplikt: mötande trafik ska lämna företräde åt dig.
  • E18, Mötesplats: en plats där fordon kan mötas. Använd den i god tid och parkera inte där.

Grusvägar, mjuka vägrenar och asfaltkanten kan dra bilen åt sidan. Sakta ned innan du förflyttar dig mot kanten för att möta någon, inte medan du gör det.

Omkörning på landsväg

3 kap. 39 § sätter tydliga gränser. Där sikten är skymd vid ett backkrön eller i en kurva får du bara köra om om det finns minst två körfält i din riktning utan mötande trafik, eller om du inte behöver använda mötande körfält alls. Omkörning strax före eller i en korsning är också förbjuden i de flesta fall.

Långsamma fordon är vanliga på landsbygden. En traktor klass b får till exempel inte köras fortare än 50 km/h, och en moped klass I inte fortare än 45 km/h. Var tålmodig, håll ett avstånd som gör att du ser förbi och kör bara om där vägen är rak, sikten är fri och ingen heldragen linje hindrar dig.

Belysning i mörker

Svenska landsvägar är ofta obelysta, och höst- och vinterkvällarna är långa. Reglerna i trafikförordningen:

  • Helljus ska användas när din sikt annars inte räcker för att köra säkert i din hastighet (3 kap. 70 §).
  • Helljus får inte användas på väl belysta sträckor, på ett avstånd där en mötande förare kan blända, eller nära bakom ett annat fordon (3 kap. 70 §).
  • Ljuset får inte blända andra förare (3 kap. 67 §).

Blända av i god tid när du ser mötande ljus, och slå på helljuset igen så snart det mötande fordonet har passerat. Helljus är ditt bästa verktyg för att upptäcka djur vid vägkanten.

Vilt: var och när risken är störst

Vägmärke A19, Varning för djur markerar en plats eller sträcka med särskild risk för djur på eller vid vägen. Djursymbolen på märket kan variera. Behandla märket som verklig information, inte dekoration: sakta ned, titta längs båda vägrenarna och använd helljus när det är tillåtet.

Trafikverket lyfter fram:

  • Gryning och skymning som tider då du ska vara särskilt uppmärksam.
  • Våren, när fjolårets ungar drivs bort, och höstens jakttid, när älgar och andra djur rör sig mer.

Om ett djur korsar framför dig ska du sakta ned och se upp för ytterligare ett som följer efter. Trafikverket har byggt mer än 8 000 km viltstängsel längs statliga vägar, kombinerat med passager för djur, men inget stängsel gör en väg helt säker, så varningsmärkena har fortfarande betydelse.

Vad du gör efter en viltolycka

Enligt Polisen ska du anmäla det om du kolliderar med björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflon eller örn. Kollisioner med ren ska också anmälas. Stegen är:

  • Ring 112 direkt och berätta för polisen.
  • Märk ut platsen vid vägkanten där djuret försvann. Använd viltolycksmarkering om du har, annars något som syns tydligt, till exempel en plastpåse.
  • Sätt ut varningstriangel vid behov.
  • Följ inte efter och spåra inte ett skadat djur själv. Polisen kontaktar en särskilt utbildad jägare.
  • Var nåbar på telefon en stund om eftersöksjägaren behöver mer information.

De här stegen gäller även om djuret inte ser skadat ut. Trafikverket lägger till ett undantag från att stanna på just den platsen: efter en kollision med vildsvin, björn, lodjur eller varg ska du köra vidare 200 meter innan du stannar, sedan markera platsen och ringa polisen.

Typiska fällor på kunskapsprovet

  • "Djuret sprang iväg oskadat, så ingen anmälan." Skyldigheten att anmäla och märka ut platsen gäller även om djuret inte syns vara skadat.
  • Att följa en skadad älg in i skogen. Du får inte spåra den själv.
  • Helljus bakom ett långsamt fordon. Inte tillåtet nära bakom ett annat fordon.
  • Omkörning av en traktor före ett backkrön. Inte tillåtet om du behöver mötande körfält och sikten är skymd.
  • 70 som mål. 70 är det grundläggande taket, och kurvor, backkrön och smala vägar kräver lägre hastighet.

Vanliga frågor

Vilken hastighetsgräns gäller på svenska landsvägar?

Utanför tättbebyggt område är bashastigheten 70 km/h om inte vägmärken visar något annat. Många vägar är skyltade med 80, 90, 100 eller 110 km/h.

Måste jag anmäla att jag kört på en hare eller en räv?

Anmälningsskyldigheten som Polisen beskriver gäller vissa arter: björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflon och örn, samt ren. Hare och räv finns inte med på listan.

När är risken störst att krocka med en älg?

Trafikverket pekar på gryning och skymning, våren och höstens jakttid som perioder då du ska vara särskilt uppmärksam.

Du kan öva frågor om landsväg, A19-märken och viltolyckor i Körkort Hero, på 16 språk, inklusive de exakta stegen att följa efter att du kört på ett djur.

<!-- seo-related:2026-05-22 -->

Relaterade körkortsguider

Fortsätt med närliggande ämnen på samma språk: